Utländska casinon lockar fler, svenska regler ifrågasätts

Sedan Sverige införde den nya spellagen år 2019 har målet varit att minst 90 procent av allt spelande ska ske hos bolag med svensk licens. Men verkligheten ser annorlunda ut. Ny statistik från bland annat ATG visar att bara mellan 70 och 82 procent av spelandet faktiskt sker inom det reglerade systemet, som Börskollen rapporterar om.

Det betyder att en stor del av spelarnas pengar går till utländska casinon som inte följer de svenska reglerna. Samtidigt växer kritiken mot Spelinspektionen och hur väl de lyckas hantera läget.

Svenska regler trängs undan av friare alternativ

När den svenska licensen infördes var tanken att skapa trygghet för spelarna. Bolag med licens måste följa regler kring spelpaus, insättningsgränser och kundskydd. Men många spelare väljer i dag sajter utan svensk licens. Där finns fler bonusar, färre begränsningar och en friare upplevelse.

ATG rapporterar att trafiken till olicensierade sajter har ökat kraftigt sedan omregleringen. Det handlar om stora summor, uppskattningsvis runt 150 miljarder kronor per år, som lämnar det svenska systemet och går till bolag som inte bidrar med skatt eller åtgärder för ansvarsfullt spelande.

Tillsynen har stora brister enligt Riksrevisionen

En viktig anledning till den här utvecklingen handlar om tillsyn. Riksrevisionen har i en rapport pekat på att Spelinspektionen varken har tillräckliga verktyg eller tillräckligt med resurser för att agera effektivt. Arbetet beskrivs som reaktivt, alltså att man ofta agerar först efter att problem har uppstått.

Svenska bolag följer reglerna, men förlorar spelare

De svenska bolagen som följer licensreglerna möter en rejäl uppförsbacke. De måste begränsa bonusar, ta ansvar för kundernas spelande och följa strikt lagstiftning. Samtidigt konkurrerar de med sajter som inte har några sådana krav.

Det gör att många spelare väljer bort svenska alternativ. De lockas av fler erbjudanden, lojalitetsprogram och högre belöningar från casinon som ligger utanför det svenska systemet.

Riksrevisionen vill se tydligare prioriteringar från regeringen. Spelinspektionen behöver bättre överblick över var problemen är som störst och kunna agera snabbare. I dag sker för få riktade inspektioner och riskbedömningarna håller inte tillräckligt hög nivå.

Framtiden för spelmarknaden i Sverige

Utvecklingen visar att det krävs både skärpta insatser och tydligare prioriteringar om licenssystemet ska ha en chans att fungera långsiktigt. Om inte reglerna kan upprätthållas och svenska aktörer ges bättre förutsättningar att konkurrera, riskerar en allt större del av spelandet att hamna utanför myndigheternas kontroll. Frågan är hur regeringen väljer att agera framöver och om förändringarna kommer i tid.